Var är laddet?

JAG SPRANG FÖR ÖVRIGT på Patrik Ekwalls blogg, i ett inlägg ”på tal om Grammis vs. Idrotten” så nämner han att en känd journalist och tv-stjärna åkt dit för att ha varit kokainpåverkad. Inlägget bygger på hans irritation över kvällstidningarnas behandling av händelsen – en kokainmissbrukare som erkänner blir knappt en notis i tidningarna. Om en sportprofil åkt dit så skulle det skrivits spaltmeter och producerats löp i mängder flera dagar i rad.

Ekwall pratar om att ”branschen” (Sveriges nöjesjournalister) skulle tycka det är häftigt med kokain och därför har det förbigått, visst finns det en poäng i det. Dock ställer jag mig frågande till vem det är som skriver artiklarna som sportprofilers knarkmissbruk på Spy Bar. Jag tror ju knappast att Erik Niva och Robbie Lauler får ta hand om det, utan det mycket riktigt är det en massa nöjes- och allroundreportrar som plitar ner skvallret. Exponeringen dagen efter bestäms ju faktiskt inte heller av Sveriges nöjesjournalister utan av diverse nyhetschefer. I det här fallet garanterat ännu högre upp, då det handlar om en anställd på Aftonbladet. Fredrik Str*ges stundande fängelsestraff har inte gått obemärkt förbi, från dag ett har löpen stått som spön i backen.

Fredrik V*rtanen har också erkänt:
- Det var Grammis, det var fest, jag var full. Någon bjöd på en lina.

EN ALLDELES KLOCKREN kommentar förstås, inget jävla hymlande. Men detta står att läsa på dagensmedia.se, inte förrän i dag har jag ens blivit uppmärksammad på händelsen, trots att det hände 11 januari. Att Aftonbladet försöker mörka det hela är inte så konstigt, men vart är Expressen?

För att titta på citatet ur ett annat perspektiv. Ska Aftonbladet verkligen ha journalister som missbrukar kokain och sedan över huvud taget inte känner ånger? Svar: nej, det ska dom inte:
- Vi ser mycket allvarligt på att personer som jobbar för oss begår brottsliga handlingar, säger en av journalistens högsta chefer på kvällstidningen till Dagens Media.

V*RTANEN HAR ERKÄNT men verkar, av citatet att döma, inte särskilt främmande för att begå samma brott igen. Fest och full är nyckelord för väldigt många, så även herr nöjesskribent. V*rtanen har också i vanlig ordning levererat krönikor sedan det inträffade. Sällsynt lamt agerande av Aftonbladet och således huvudanledningen till att man har valt att ignorera denna bästsäljare både på löpet och i tidningen. Slutsats nummer två är att Aftonbladet och Expressen har någon skön kokainpakt som gör att V*rtanen hamnar utanför Expressen också. Mitt i mörkret dyker Dagens Media upp och gör en lysande insats med sina mått mätt.

Äntligen! Tillsammans!

”FÖRSÖKA VINNA ett par priser och så.” Zlatan kan verkligen uttrycka sig. Du som kanske inte har tv därhemma är lyckligt lottad ändå:

Just nu: Marcus Leifby rapporterar DIREKT från IDROTTSGALAN ALLT om Idrottsgalan 2008 hittar du på sportbladet.se!

Fantastiskt! Här satt jag hemma och grät floder över stackars människor världen över som kanske glömt köpa tv, pajat tv-licensen eller helt enkelt inte orkat slå på apparaten. Mediernas, i synnerhet kvällstidningarna, olika satsningar på saker och ting är egentligen fullständigt oförståligt. Det kostar säkert inte så fruktansvärt mycket för AB att ha en gubbe extra på plats, men i realitet är det ett resursslöseri som hör hemma på 1700-talet.

JAG ÄR SJÄLVKLART intresserad av priserna, årets manliga idrottare och Jerringpriset förstås. Tittar jag inte på galan kommer jag förstås aktivt kolla upp vem som vunnit vad. Dessutom, utan att jag själv gillar galor kan jag ändå förstå att somliga ser en viss tjusning i det. Fest med Peter Settman låter ju som ett lysande koncept, jag köper det rakt av. Att företag köper biljetter för tiotusentals kronor kan jag också acceptera, det är ju lite glassigt att bjuda sponsorerna på middag med kungen. MEN, att sitta och följa galan, på nätet, i form av text, sådär varannan, var tredje minut. Hur många kan vara intresserade av det?

Förhoppningsvis ingen alls. Det finns faktiskt ingenting han kan ge som är bättre än att titta på galan i SVT. Men i sann idiotanda kollar jag förstås igenom hans blogg. Hittar följande extremt intressanta inlägg, som man antingen redan sett på tv eller faktiskt är fullkomligt ointresserad av:

20.15 Jens (Jens Byggmark, årets nykomling, reds anm.) är och tränar i Alperna och har skickat en ”bulvan”. Styrelseordförande i skidförbundet hämtar priset och förklarar ”att vi är otroligt stolta… bla bla bla”. Grattis Jens! Du var värd priset tycker jag.

LÄGG NER, ÅK HEM, stila till dig och gå på efterfesten.

Vart är samhället?

VAD GÖR SMÅPOJKARNA ute ens? Att Bonn*er och Västerl*n fortfarande får vara ute och härja är ett gigantiskt felskär på två fronter. För det första det rent juridiska. Jag motsätter mig grovt att en dom inte vinner laga kraft förrän efter sista rättegången. Tingsrätten har bestämt, beslutat, kommit fram till att grabbarna är skyldiga – sätt dem i fängelse (motsvarande). På precis samma sätt som potentiellt oskyldiga sitter häktade borde också ungjävlarna kunna buras in direkt efter tingsrättens dom.

Eftersom att utredningen är klar, så tycker jag absolut inte att det finns någon anledning att de sitter häktade. Däremot är det faktiskt rimligt ifall de beläggs med fotboja eller något, en människa dömd för grov misshandel och grovt vållande till annans död ska inte vara ute på gatorna. Om det innebär häktet, anstalt eller husarrest spelar mig faktiskt ingen roll. Någotdera är för mig fullständigt självklart.

MEN DET HÄR ÄR egentligen en nål i universum jämfört med föräldrarnas ansvar. Om man har en avkomma som döms till sluten ungdomsvård för grovt vållande till annans död så är det inte särskilt varken rationellt eller vettigt att låta barnet härja runt i en annan stadsdel långt efter midnatt. Den förälder som inte inser att barnet ska vara hemma, jämt, är faktiskt totalt felfuntad. Precis på samma sätt som samhället har ansvar för att förövare inte begår fler brott så har föräldrarna det, i egenskap av målsman. Barnet uppnår straffmyndighet men så länge man inte kan ta hand om sig själv – dvs man är omyndig – så har mamma och pappa skyldighet att hålla koll. Jag skulle utan att tveka sätta dit föräldrarna för oansvarigt beteende (nytt uttryck från USA). Straffet i form av böter, vid upprepande förseelser bör staten placera barnet i fosterhem.

Tilläggas ska att jag absolut inte har någon aning om ifall killarna begått något brott under nattens (12 jan) händelser. Jag tror kanske inte att de två hade varit häktade för detta nya brott (olaga hot) ifall de inte just blivit dömda för grovt vållande till annans död. Det är emellertid en frågeställning av tämligen ointressant art. Problemet är att de två ens har en fysisk möjlighet att hamna i situationen.

VÅR KOMMANDE justitieminister Isabella Blond har mycket att jobba med. Två dömda våldsbrottslingar ska inte få springa ute nattetid och tjafsa till höger och vänster, detta måste förhindras.