Yes, we can!

Hey!

I började statistiken, 15 högskolepoäng. Känns lite i överkant måste jag säga. Tror i ärlighetens namn inte att det blir särskilt kul heller. Föreläsaren är i alla fall utbytt till denna termin, något som jag ska vara väldigt glad över, enligt källor från terminen över.

I kväll kommer Pontus hem, tror vi. Hursomhelst åker i alla fall jag, Klebs och Olsson till Arlanda lagom till att kvällens Melbourneankomst, cirka 20.10 sådär. Kul ska det bli!

I dag tar Barack Obama över, spännande! För sådär drygt åtta år sedan minns jag att vi följde valet på Detmolder Strasse 4. Av någon fortfarande väldigt märklig anledning vann George W Bush, jag minns att jag var kraftigt emot. Nu känns det bra, Barack kommer utföra stordåd, så klart. Knappt 80% av amerikanerna tror optimistiskt på framtiden och vem vill inte vara med och fira i dag?! Heja Obama!

Lissa Lissa, baby!

TVÅ DAGAR KVAR TILL TENTAN! Och visst börjar kunskaperna sätta sig, jag kan det mesta om både inflation, BNP, yield-kurvan, Philipskurvan, värde- och volymeffekter, WS-PS, aggregerat utbud, förväntade priser och förhållandet mellan ALP och TFP. Och Solowmodellen så klart. Jag börjar känna att jag kan allt så pass bra så att jag har svårt att veta vad jag ska göra, vad ska jag titta mer på? I dag var det ytterligare en repetitionsföreläsning och allt som sades tyckte jag mig ha bra koll på. Efter lunch gick jag och Oskar till Magna och läste lite doktrinhistoria för att sedan göra absolut ingenting i ungefär en timme. Tuben rullade hemåt vid 15-tiden. Nog borde jag plocka fram Blanchard och plöja några kapitel i kväll, men först blir det nog en kopp bättre kaffe och lite serier.

”SCRUBS” HAR JU NYSTARTAT – som vi längtat! Och ännu mer vad besvikna vi är nu. De fyra första avsnitten på åttonde säsongen har varit direkt trista och fortsatt kollande känns bara som rutin. Usch. ”Scrubs” kommer går i graven som en besvikelse, inte värdigt en så förträffligt bra produktion. Apropå serier så verkar vårens avsnitt av ”Prison break” vara de sista, äntligen. Skönt att grabbarna kommit till insikt och lägger ned. Men man kan ju verkligen undra hur dom tänkte när dom gav sig på den lilla extra snurren med Scylla, efter att Michael ”vunnit” (igen).

SEDAN SEPTEMBER HAR EUROKURSEN stigit från ungefär 9,40 till dagens nivå på cirka 11. Frågan är om man ska börja växla fram 50 euro i veckan nu fram tills Berlinresan. Finns inte direkt något överflöd av indikatorer som säger att SEK plötsligt ska appreciera. Samtidigt kan den förståss inte försvagas i all oändlighet, men nog kan kursen vara kring 12 i slutet av februari.

Och när vi ändå berör ämnen som Euro och utlandsresa: Lissabon/Faro är bokat! Den 16 juni reser jag och Faran till Portugals huvudstad Lissabon. Efter fyra intensiva karatedagar så åker vi, tillsammans med drygt femton andra personer, vidare till ett stort fint hus på Algarvekusten. Sju dagar i huset, tillbaka till Lissabon en natt och sedan hem den 28 juni. Resa t/r till Lissabon med mellanlandning i Amsterdam kostade 1600 kr per person. Billigt säger jag! Hotell verkar gå på en dryg femhundring natten för ett dubbelrum. Klart överkomligt det med.

Grammis!

Angående Grammisgalan så kan man ju säga att mr Kleerup verkar vara väldigt duktig på något. Vet faktiskt inte riktigt vad. Att Anna Ternheim plockade hem två tunga priser förvånar mig inte alls. Sällsynt bra sångerska och artist. ”What have i done”, ”Let it rain” och tolkningen av ”New York, New York” talar sitt tydliga språk. Kvalité!

Väldigt kul att även Håkan fick vinna pris också, om jag fick bestämma hade han plockat hem Årets album också. Kanske även Årets liveakt, även om Robyn faktiskt var en stor överraskning när jag såg henne i Arvika i somras. Skön scennärvaro och så sjunger hon ju helt okej också. Även Robyn är helt klart värd sitt pris.

Däremot är det väldigt märkligt att EMD vinner Årets låt. För det första är den förjävla trist och dålig. För det andra är töntarna som sjunger den makalöst stolta över sig själva och sin låt. Att galan dessutom byggdes kring massa fåniga, fula, hemskt dåliga framträdanden från EMD mildrar inte irritationen.

För övrigt var det kul att resultaten redovisades snyggt. Först juryns röst och sedan folkets. Man kunde till exempel se att Ternheim vann sina priser tack vare folket, och att Kent var väldigt nära en grammis. För övrigt är det lite kul att knarket alltid är med när kultureliten firar.

Tillsammans

Ännu en dag på jobbet är avklarad. Jag är på väg hem! Jag väntar bara på den ohyggligt långsamma skrivaren som ska trycka ut 100 sidor makroekonomi. Ett litet kompendium att läsa när livet känns trist och ensamt. Tentan är den 17 januari och det är således inte särskilt många dagar kvar. Jag känner mig brutalt ringrostig och är fullständigt befriad från ork. Motivationen finns, absolut!, men bara till den grad att det eventuellt kan vara kul att läsa om jag är vrålpigg och inte har något annat för mig.

I morgon är det i alla fall seminarium nummer 4 och då kanske man får tillbaka något. Tyvärr är det väldigt lite läraren pratar och väldigt mycket studenter och som redovisar. Det är tråkigt, ointressant och väldigt långt ifrån lärorikt. Åtminstone om man jämför. Det är ett väldans resursslöseri att låta lärare Martin Nilsson sitta där och se dum ut i tre timmar, i stället för att låta honom förklara alla svårigheter.

Nu är jag i alla fall klar och hemgången är ett faktum. Antar att kvällen bjuder på ”Dirty sexy money”, lite glögg och strösurfande. I morgon 9.00 ska jag vara i skolan!